TIPS: Vil du udskrive?
Højreklik på texten og vælg "udskriv"


ARMÈFÖRBAND

1615 beordrade Christian IV uppsättandet av 4.000 man fotfolk som en stående styrka. Bönderna i landets olika delar skulle skaffa soldater till styrkan vilken indelades i två storregementen:

Jylländske regiment (Jylland och Fyn)

Skaanske regiment (Skåne, Blekinge, Halland, Själland)

Skaanske regiment indelades i 8 kompanier (4 skånska, 1 blekingskt, 3 halländska och 1 själländskt) Totalt 1.792 man.

1628 avskildes den själländska delen som bildade Själländske Nationale Regiment. Förbandet finns kvar idag under namnet Själländske Livregiment.

Litteratur: Askgaard Finn: Christian IV Rigets vaebnede arm. Köpenhamn 1988

 

-1658 Skånska kavalleriregementet

Norra Skånska kavalleriregementet (1676)

Skånska linjedragonregementet alt lätta dragonregementet (1801)

Skånska husarregementet (1807) K 5

Regementet leder sitt ursprung till det 1658 uppsatta kavalleriregemente vars förste chef var Georg Henrik Lybecker. Regementet blev indelt 1680 med rusthåll i norra och västra Skåne.. Regementets övningsplats var Ljungbyhed och fr.o.m. 1833 var regementet organiserat på tio skvadroner. 1908 förlades regementet med en bataljon i Helsingborg, tre skvadroner i Landskrona och två i Uppsala. Regementet satte upp husarbrigaden ingående i kavallerifördelningen. 1928 sammanslogs K 5 med Skånska dragonregementet och Kronprinsens husarregemente till Skånska kavalleriregementet (K 2). 1926 upphörde förläggningen i Landskrona.

Litteratur: Schürer von Waldheim, M : Skånska kavalleriregementet 1658-1928. Stockholm 1928.

-1676 Ramsvärds regemente

Gyllenpistohls regemente (1680)

Skånska östra regementet (1683)

Södra skånska kavallerireg. (1686)

Prins Karls södra skånska regemente (1770)

Södra skånska kavalleriregementet (1780)

Skånska karabinjärregementet (1805)

Skånska dragonregementet K 6 (1822) K 6

Regementet leder sitt ursprung till ett regemente som värvades i Kronobergs län 1676. 1679 förlades regementet till Skåne och blev 1680 indelt med 1000 nummer i östra Skåne. Övningsplats var Ljungbyhed och Herrevadskloster tills regementet 1897 inflyttade i nybyggda kaserner i Ystad. Regementet bestod av tio skvadroner och utgjorde dragonbrigaden inom kavallerifördelningen. 1928 sammanslogs K 6 med Skånska husarregementet och Kronprinsens husarregemente till Skånska kavalleriregementet (K 2).

Litteratur: C.G.von Platen: Kungl Skånska dragonregementets historia. Stockholm, Malmö och Ystad 1901-1947. I del 3 finns personhistoriska anteckningar över officerare och civilmilitär personal av officers rang 1676-1900.

Under det Stora Nordiska kriget 1700-1719 sattes ett flertal nya förband upp. De fick i allmänhet en kort varaktighet och efter krigsslutet upplöstes de eller uppgick i andra förband

-Skånska ståndsdragonerna, uppsattes 1700 av adel, präster, akademiska lärare med flera ståndspersoner i Skåne, Halland, Blekinge, Småland och Östergötland. Förbandet förlorades vid Poltava men återuppsattes 1712. Förbandet upplöstes 1721.

-Skånska tre- och femmänningsregementet till häst, uppsattes 1700 av rusthållen i Skåne och Småland. Förbandet upplöstes 1721 och uppgick i det värvade infanteriet.

-Västra skånska regementet till fot, uppsatt 1712 genom utskrivning. Förbandet uppgick 1722 i det värvade infanteriet

-Östra skånska regementet till fot, uppatt 1712 genom utskrivning. Förbandet uppgick 1722 till det värvade infanteriet.

-1721 Garnisonsregementet i Malmö. Förbandet som var värvat bestod av personal från många upplösta regementen gjorde garnisonstjänst i sydsvenska städer men främst i Malmö. Regementet överfördes 1739 till Finland.

-1721 Garnisonsregementet i Stralsund. Förbandet som var värvat var under 1700-talet förlagt omväxlande till Stralsund och sydsvenska städer, bl a Landskrona. Regementet slogs 1798 samman med Konungens eget värvade regemente.

-Adelsfanans skånska kompani (mönstrades sista gången 1743)

Litteratur: Sörensson Per: "Adelns rusttjänst och adelsfanans organisation". Historisk tidskrift 1922, 1924

-1720 Konungens eget värvade regemente

talet Horns värvade reg.

Kronprinsens värvade reg (1747)

Konungens eget värvade reg. (1772)

Regementet tjänstgjorde bl a som garnison i Kristianstad. Efter 1815 förlagt till skånska städer, bl.a. Malmö och Landskrona. Regementet drogs in 1829.

-1742 Garnisonsregementet i Landskrona

Änkedrottningens livregemente (1772)

Flyttades till Finland

-1757 Putbus´-von Platens husarkår

Svenska husarregementet (1758)

Blå (Putbusska) husarregementet (1762)

Gula (Wrangelska) husarregementet (1762)

(regementet delades i två 1762-1766)

Kungliga husarregementet (1766)

Hornska husarregementet (1797)

Mörnerska husarregementet (1801)

Cederströmska husarregementet (1816)

Kronprinsens husarregemente (1822)

Konungens värvade husarregemente (1859)

Husarregementet Konung Karl XV (1860)

Kronprinsens husarregemente (1882) K 7

Regementet härstammade från en husarkår, som 1757 uppsattes av Fredrik Ulrik Putbus och Philip von Platen. Denna kår omvandlades följande år till Kungl. Svenska husarregementet som till en början förlades på Rügen och vars förste chef var Georg Gustaf Wrangel. 1762 uppdelades regementet i två: Blå (Putbusska) husarregementet och Gula (Wrangelska) husarregementet. Dessa sammanslogs åter 1766 till Kungl. Husarregementet vilket efter 1801 benämndes Mörnerska husarregementet. 1772 överfördes regementet till Sverige och förlades i städer på västkusten och i Skåne. 1816 erhöll regementet namnet Cederströmska husarregementet och 1822 i samband med att dåvarande kronprinsen Oscar blev överste vid regementet namnet Kronprinsens husarregemente. Under Karl XV:s regering (1858-1872) benämndes regementet först Konungens värvade husarregemente och från 1860 Husarregementet Konung Karl XV. 1882 återfick regementet sitt slutliga namn. Regementet som under hela tiden till 1901 var värvat var under 1800-talet förlagt i Malmö, Simrishamn (till 1822) Ystad (till 1882), Ängelholm (till 1883) och Helsingborg (till 1897). Övningsplatsen var Bonarps hed och 1897 förlades hela regementet i nybyggda kaserner i Malmö. Regementet bestod av fem skvadroner och utgjorde fördelningskavalleri för I arméfördelningen

1928 sammanslogs regementet med Skånska husarregementet och Skånska dragonregementet till Skånska kavalleriregementet (K 2).

Litteratur: G. Peyron: Kort översikt över Kronprinsens husarregementes historia. Malmö 1927.Rosencrantz Holger: Minnesblad ur Kronprinsens Husarregementes historia, Malmö 1937. Sörensson Thomas: Det blänkande eländet – En bok om Kronprinsens husarer i sekelskiftets Malmö. Malmö 1997

-1794 Wendes artilleriregemente A 3

Regementet bildades 1794 genom delning av det dåvarande Kgl. Artilleriregementet. Det var till en början förlagt i Kristianstad, Landskrona, Malmö, Kalmar och Stralsund. Från 1815 låg regementets huvuddel i Kristianstad och med 1-2 divisioner i Landskrona 1831-1897. Därefter var hela regementet samlat i Kristianstad. Regementet var värvat till 1901. Till 1927 ingick en ridande division ingående i kavallerifördelningen 1994 flyttade regementet till Hässleholm där det samlokaliserades med P 2. Regementet drogs in 2000.

Litteratur: S. Ossiannilson: Wendes regementes historia 1794-1944. Kristianstad 1944.

Scheutz Sven: Kgl Wendes artilleriregementes historia 1794-1994. Kristianstad 1993.

-1808 Lantvärnet i Skåne Lantvärnet upplöstes 1810

Litteratur: Samuelsson Gunnar : Lantvärnet 1808-1809. Uppsala1944

-1811 Norra skånska infanteriregementet I 24, I 6 P 6

Regementet uppsattes 1811 med och dess förste chef var Georg Carl von Döbeln. Det roterades i norra delen av Skåne med 522 nummer i Kristianstads län och 462 nummer i Malmöhus län. Övningsplats var till en början Kvidinge och Bonarps hedar och från 1825 Ljungbyhed. 1923 inflyttade regementet i nybyggda kaserner i Kristianstad där det fortfarande är förlagt. 1928 fick regementet nummer 6 efter Västgöta regementet som lagts ner och 1963 överfördes I 6 till pansartrupperna och fick namnet Norra skånska regementet, P 6.

Regementet blev försvarsområdesregemente 1975 och drogs in 1994.

Litteratur: Billing Axel: Norringarnas historia och traditioner i sammandrag.

Kristianstad 1971.

E. Dahlberg: Skåne och regementet, Kristianstad 1936.

Kjellqvist Erik: Norringarnas historia 1939-1940. Kristianstad 1990

Norra skånska regementet 1811-1994 Del 1-3. Kristianstad 1994

Norringarnas årsbok 1997-

-1811 Södra skånska infanteriregementet I 25, I 7 P 7

Regementet uppsattes 1811 med namnet Södra skånska infanteriregementet. Det roterades i södra Skåne med 206 nummer i Kristianstads län och 769 nummer i Malmöhus län. Dess övningsplats var till 1823 Veberöd, därefter Tvedöra och från 1888 Revingehed. 1928 inflyttade regementet i Skånska dragonregementets gamla kaserner i Ystad och fick nummer 7 efter Karlskrona grenadjärregemente som lagts ned. 1963 överfördes I 7 till pansartrupperna och fick namnet Södra skånska regementet, P 7. Regementet var försvarsområdesregemente 1975-1998.

Litteratur: T. Winberg: Södra skåningarna 1811-1949. Malmö 1950.

Södra skåningarna 100 år på Revingehed. Lund 1988

Södra skåningarna 1811-2000. 1999

Rundqvist Bengt: Biografiska anteckningar om Kgl.Södra Skånska Inf.reg. officerskår 1811-1961. (otryckt, finns tillgängligt på Landsarkivet i Lund)

Granhäll Claes: Anteckningar om indelta soldater vid Södra Skåningarna. (otryckt, finns tillgängligt på Landsarkivet i Lund)

-1813 Hallands läns första infanteribataljon

Hallands infanteribataljon (1815)

Hallands bataljon I 28 (1886)

Bataljonen utgjorde stam för Hallands läns beväring övades vid Halmstad och på Skedala hed. Bataljonen drogs in 1901 och uppgick i Vaxholms grenadjärregemente

Litteratur: Westman A: "Hallands bataljon och Hallands regemente". I Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1931

-1887 Blekinge bataljon I 30

Bataljonen bildades med befäl från det nedlagda Marinregementet. Förbandet utgjordestam för beväringen i Blekinge län. Bataljonen övades på Bredåkra hed vid Ronneby.Förbandet uppgick 1902 i det nybildade Karlskrona grenadjärregemente

Litteratur: Falk H : Kungl Karlskrona grenedjärregemente. 1928.

Leander Sigrid: Kungl Kronobergs regementets detachement i Karlskrona. Karlskrona 1939.

I Forsberg Sigvard: Från B3 till Jaktviggen, Blekinge Flygflottilj 1944-1994 finns ett avsnitt om Bredåkra hed.

-1892 Wendes trängbataljon T 4

Skånska trängkåren (1904)

Skånska trängregementet T 4(1962)

Regementet leder sitt ursprung till Wendes trängbataljon som uppsattes 1894 vid Göta trängbataljon och som till en början förlades till Karlsborg. 1895 flyttade bataljonen till Landskrona och 1904 fick den namnet Skånska trängkåren. 1907 flyttade bataljonen till nybyggda kaserner i Hässleholm. 1949 blev kåren regemente. 1986 samlokaliserades T 4 med P 2 och ombildades till bataljon. 1991 uppgick förbandet i P 2. 1994 lades trängutbildningen i Hässleholm ned och förbandet drogs in.

Litteratur: Kungl. Skånska trängkåren. Översikt utgiven av Generalstabens krigshistoriska avdelning. Stockholm 1934.

T 4 1894-1994, En minnesbok. 1993

-1901 Karlskrona grenadjärregemente I 7

Regementet uppsattes 1902 genom sammanslagning av:

Kungl Smålands grenadjärkår nr 7 och Kungl Blekinge bataljon nr.30

Kåren ledde sitt ursprung till en infanteribataljon som hade upprättats 1812 av 500 nummer ur Smålands husarregemente. Kåren övades på Ränneslätt vid Eksjö.

Bataljonen uppsattes 1886 som stam för Blekinge läns beväring. Befälet kom från det indragna Marinregementet (marininfanteri underställt Flottan). Övningsplats var Bredåkra vid Ronneby.

Karlskrona grenadjärregemente uppgick 1928 i Kungl. Kronobergs regemente såsom dess tredje bataljon, förlagd i Karlskrona.

Litteratur: Hj. Falk: Kungl. Karlskrona grenadjärregemente 1902-1907 Karlskrona 1928.

Lenander Sigrid: Kungl Kronobergs regementes detachement i Karlskrona. 1939

-1901 Hallands regemente I 16

Regementet bildades 1901 ur det tidigare Västgöta-Dals regemente. 1907 förlades regementet i nybyggda kaserner i sHalmstad. Regementet bestod av värnpliktiga från 1901. Regementet blev försvarsområdesregemente 1975 och drogs in 2000.

Litteratur: G. Berggren: Kungl. Hallands (Västgöta-Dals) regemente 1624-1924. Halmstad 1924.

C. Lilliehök, G. Berggren och E. Hägge: Kungl. Västgöta-Dals regemente och Kungl. Hallands regemente 1624-1961. Halmstad 1964.

-1928 Skånska kavalleriregementet K 2

-1946 Skånska kavalleriregementet K 2 (II)

Regementet bildades 1928 genom sammanslagning av K 5, K 6 och K 7. Det kom främst att föra vidare K 5: straditioner och var även förlagt i Bergakasernen i Helsingborg. Regementet lades ned 1942 men sattes åter upp 1946. K 2:II drogs in 1952.

Litteratur: Skånska kavalleriregementet 1928-1952. Karlskrona 1992

-1942 Skånska luftvärnskåren Lv 4

-1962 Skånska luftvärnsregementet Lv 4

Från 1943-1982 var förbandet förlagt i kaserner i Husie i Malmö. 1982 flyttades regementet till Ystad. Regementet drogs in 1998

Litteratur: Skånska luftvärnsregementet 40 år i Malmö 1942-1982, en minnesskrift. Sundsvall 1982.

Så minns vi Lv 4

-1942 Skånska pansarregementet P 2

Skånska dragonregementet (1963)

Skånska Dragonbrigaden (1994)

Arvtagare till - och förvaltare av traditionerna från:

Skånska husarregementet, Skånska dragonregementet och Kronprinsens husarregemente.

-1994 Norra skånska dragonregementet, P 2/Fo 14. Från 1998 Skånska dragonregementet P2/Fo14 bestående av: Försvarsområdesstaben, Dragonbrigaden samt Wendes artilleriregemente. Regementet drogs in 2000.

Litteratur: P2 50 år i Hässleholm. Hässleholm 1997

Marinförband

Indelta båtsmanskompanier

Från 1774 var de indelta båtsmännen organiserade på 1-3 Blekinges indelta båtsmanskompanier samt Södra och Norra Hallands båtsmanskompanier.

Från 1845 var de blekingska indelta båtsmännen organiserade på sex kompanier varav tre bestod av artilleribåtsmän.

Litteratur: Hennel Lennart: Båtsmansrekrytering och båtsmanshåll i Västsverige 1700-1739. Lic.avhandling, Lund 1964. Nytryck 1993

-1824 Sjöartillerikåren

Marinregementet (1845)

Förbandets uppgifter var att utföra garnisons- coh vakttjänst på örlogsstationen i Karlskrona och på dess besfästningar samt utgöra landstigningstrupp på fartygen. Från 1833 beväringsförband för Blekinge. I Karlskrona var regementet förlagt på Bataljon Sparre och övningsplats var Vämö slätt. Regementet var värvat och lydde fram till 1872 under sjöförsvaret. Då regementet lades ned 1886 övergick en stor del av befälet till den nybildade Blekinge bataljon.

Litteratur:Historiska upplysningar om Kongl Marinregementet. I Kongl Krigsvetenskapsakademiens tidskrift 1853.

Lenader Sigfrid: Kungl Kronobergs regementes detachment i Karlskrona. 1939

-1902 Karlskrona kustartilleriregemente, KA 2

Vid tillkomsten av kustartilleriet som eget truppslag 1902 uppsattes regementet i Karlskrona. Stommen utgjordes av Karlskrona artillerikår och delar av det fasta minförsvaret. KA 2 fick även ett detachement i Göteborg med namnet Älvsborgs kustartilleridetachement. Detta blev ett eget förband 1915 men lades ned 1926 och blev åter lagt under KA 2 till 1942. Sedan 1990 bildar KA 2 tillsammans med Karlskrona försvarsområde och Sydkustens örlogsbas; Sydkustens marinkommando MKS.

Litteratur: Cyrus A : Kungl Kustartilleriet 1902-1952. 1952

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FLYGFÖRBAND

-1926 Flygskolkåren F 5

Flygkrigsskolan (1939)

Krigsflygskolan (1943)

Uppsattes 1926 i samband med bildandet av ett självständigt flygvapen med uppgift att svara för flygutbildningen. Verksamheten förlades till Ljungbyhed som därmed fick en ny militär roll sedan kavalleriet och Norra skånska regementet lämnat heden. Flygvapnet övertog bl a infanterilägret som förläggning. 1939 förlades flygvapnets nybildade kadett och aspirantskola till F 5. Kadettskolan flyttade 1944 till F 20 i Uppsala men 1960 överfördes Förberedande Fältflygarskolan till F 5 och förlades till Herrevadsklosters f d remontdepå dit även Flygvapnets trafikledarskola förlades 1973.

Litteratur:Norrbohm Bertil och Skogsberg Bertil: Att flyga är att leva, Flygvapnets 1926-1976. Höganäs 1976

-1940 Skånska flygflottiljen F 10

Flottiljen var till en början förlagd till Bulltoftafältet i Malmö. 1945 flyttade flottiljen till Barkåkra vid Ängelholm.

Litteratur: Skånska flygflottiljen 50 år (1940-1990). Ängelholm 1990.

Stridsberg Sven: Tionde flygflottiljen på Bulltofta 1940-45. Harlösa 1991

Waernberg Jan: Bulltofta flygstation. En berättelse om flygets historia i Malmö 1923-72. Ugiven av Malmö Fornminnesförening Gryps nr 4

-1944 Hallands flygflottilj F 14

-1972 Flygvapnets Halmstadsskolor F 14

Flottiljen förlades 1944 till Halmstad. 1961 omorganiserades flottiljen till Hallands flygkår med provisorisk organisation. 1972 organiserades Flygvapnets Halmstadsskolor vilka svarar för flygvapnets utbildning för bastjänst.

-1944 Blekinge flygflottilj F 17

Förbandet var från början främst tänkt för samverkan med marinen. Förläggningsplatsen är Bredåkra hed nära Ronneby vilken tidigare var övningshed för Blekinge bataljon och Karlskrona grenadjärregemente.

Litteratur:Blekinge flygflottilj 40 år 1944-1984. 1984.

Forsberg Sigvard:Från B3 till Jaktviggen. Blekinge Flygflottilj 1944-1994. Karlskrona 1994