Det är kyrkoböckerna, folkräkningarna och bouppteckningarna som man i allmänhet först söker i när man skall identifiera en släkting. Alla tre källtyper förutsätter att man kan lokalisera den eller de personer man söker till en församling i Danmark. Om Köpenhamn ingår som undersökningsområde kan det ofta känna sig att också använda de källor som gäller särskilt för Köpenhamn.

Känner du inte församlingen?
De problem som uppstår oavsett om man letar efter levande släktingar eller efter förfäder är mycket varierande, men källorna är ofta desamma. Och för båda typerna av undersökningar är det nödvändigt att kunna utgå från en administrativ enhet. T.ex.: till vilken församling i Danmark utvandrade familjen Larsson? Om man inte har någon sådan uppgift får man arbeta med olika möjligheter och kvalificerade gissningar: man kan försöka kombinera uppgifter och kunskaper som man har om arbete, utbildning, försörjning med ålder och med de typiska bosättningsmönster, och med tidpunkten för utvandringen. Alla slags uppgifter kan vara betydelsefulla.

Från dop till begravning
Om man känner till ett ungefärligt dödsdatum och namnet på en församling använder man kyrkoböcker och bouppteckningar – och bouppteckningarna använder man också när man skall ta reda på de efterlevande, eller om man vill kontrollera vilken av församlingens två Jens Nielsen som är rätt. Om man vet ungefärligt dödsdatum och vet att dödsfallet har inträffat i Köpenhamn använder man begravelsesprotokollerne (begravningsväsendets liggare).
Om man känner till församlingen där dop, konfirmation och vigsel skedde använder man kyrkoboken. När det gäller vigslar i Köpenhamn kan det löna sig att börja med kopulationsprotokollerne eller lysningsprotokollerne (vigselböcker). Lägg märke till att de forlovere (giftomän) som anges när vigslar införs i kyrkoböckerna, ofta är identiska med brudparets fäder.

Det danska material är svårare at använda
Om utgångspunkten däremot bara är en ungefärlig tid eller plats, kan man börja med folketællingerne. För Köpenhamn kompletteras dessa med Politiets mandtaller 1869-99 eller Registerblade 1890-1923.
I allmänhet kompletterar särskilt kyrkoböcker och folkräkningar varandra. Även vejvisere kan här vara till stor hjälp. De finns för Köpenhamn så långt tillbaka som 1770.
Eftersom det danska material är svårare att använda, framför allt därför att husförhörslängder saknas, är det viktigt att man har gjort sina undersökningar i Sverige så uttömmande som möjligt, innan man börjar söka efter sin utvandrade släkting i Danmark.

Uppgifter i Sverige angående tiden i Danmark
Oftast är det i svenska källor antecknat bara att utflyttningen har gjorts till "Danmark", men ibland kan en kontroll av uppgiften om utflyttning både i husförhörslängd och passlistor (för de år de är bevarade), ge närmare upplysningar. Eftersom många som emigrerade till Danmark återvände till Sverige – för alltid eller för en kortare period – kan en uppföljning av eventuellt hemmavarande familj ett antal år framåt i tiden ge fler uppgifter om den utvandrade och hans eventuella återkomst. Det hände t.ex. att yngre syskon följde efter till samma plats. För dem kan det ibland finnas fylligare uppgifter om utvandringsort.

Dold emigration?
Om den utvandrade därefter skulle vigas i Danmark eller om han kom i konflikt med överheten krävdes ofta födelseattest eller andra uppgifter från Sverige. Denna begäran gick via den svenska ambassaden eller Köpenhamnspolisen till landshövdingen. Eftersom landskontoren i länsstyrelsernas arkiv har ämnesordnade diarier är sådana ansökningar mycket lätta att gå igenom för längre tidsperioder. Till sist måste man också observera att utvandringen från Sverige ingick i en dold emigration till USA. Mormonutvandringen till Utah, som var förbjuden i Sverige, gick över Köpenhamn. Ofta reste man från Sverige på en attest eller ett arbetsbetyg. Också andra emigranter till USA reste ibland till Danmark på dessa dokument.

Från Danmark till Sverige
Undersökningar om danskar och svenskar i Danmark som har flyttat till Sverige kan också med fördel börja i Sverige. Eftersom det inte finns husförhörslängder i Danmark, är det en fördel att ha flera utgångspunkter från tiden i Danmark, t.ex. födelseort och –år, vigsel i Danmark och utflyttning med från de svenska källorna – husförhörslängderna.
Kontrollera alltid inflyttningsattest i den första svenska församlingen. Här finns nämligen en attest eller ett födelsebevis utställt av en dansk präst, som ofta ger betydligt mer än de senare uppgifterna i husförhörslängderna. Skudsmålsbøger följde danska (och svenska) pigor och drängar i Danmark. De ger ovärderliga uppgifter om flyttningar och uppehållsorter i Danmark. Vid inflyttningen till Sverige har de ordnats bland inflyttningsattesterna i den första församlingen. De kan också ibland återfinnas på andra ställen i arkivet – så ligger de i Höganäs församling under seriesignum P.

<< Retur

Motsvarande sida på danska om svenska förhållanden