|
|
| Ett
brudpar lämnar Köpenhamns domkyrka. |
|
Kirkebøger
(Kyrkoböcker)
Den systematiska
personregistreringen i Danmark började med kyrkoböckerna.
Den
danska kyrkobokföringen börjar något tidigare än den svenska,
och de äldsta bevarade kyrkoböckerna börjar omkring år 1600.
Det var först 1645-46 som kyrkobokföringen började
genomföras i hela landet. Från 1812 infördes slutligen de
schematiskt uppställda kyrkoböckerna. Denna registrering av
födelse/dop, vigslar och dödsfall/begravningar ligger ännu
till grund för den danska personregistreringen.
Två exemplar efter 1812
För tiden före 1812 saknas en del kyrkoböcker. Därefter fördes
kyrkoböcker i två exemplar: en huvudministerialbok
och en kontraministerialbok. I arkiven kan man oftast
få tillgång till båda exemplaren, men huvudministerialboken
bara på mikrofiche och till 1891. Det är bara i undantagsfall
som det är någon skillnad mellan noteringarna i de två böckerna.
De kyrkliga förrättningarna
är antecknade var för sig och uppdelade efter kön.
Flyttningslängder
In- och utflyttningslängder (Til- og afgangslister)
fördes inte i Köpenhamn. De upphör i städerna ca 1850 och
på landet 1875, och därefter övergick registreringen av tjänstefolk
till länsmännen (sognefogdene) som förde tyende-
eller meldingsprotokoller (ung. "tjänstefolkslängder")
till ca 1920. Socialt etablerade personer registrerades i
allmänhet inte i til- og afgangslister, och längderna
innehåller stora luckor.
Att hitta rätt kyrkobok
När man arbetar med kyrkoböcker öster om Storabält måste man
veta församlingens nummer för att kunna hitta rätt kyrkobok.
Numret finner man i en alfabetisk lista över församlingarna
i Landsarkivets forskarsal. Listan är innehållsförteckning
till kyrkoboksregistraturen.
Sekretess: 50 år, för uppgift om dödsfall dock 10 år.
|
Kort och gott:
|
| Tid |
(1617-)1646- ca 1950/60. Huvudministerialböcker till ca
1891. |
|
Vilka
personer |
Alla
som tillhörde den danska statskyrkan (Folkekirken) och
de erkända trossamfunden såsom katolska och judiska församlingar
samt Svenska Gustafsförsamlingen (1913-) |
|
Innehåller
uppgifter om |
Födelse
och dop:
Barnets namn, föräldrarnas namn, yrken och adress
samt moderns ålder, dopvittnenas (faddrarnas) namn, yrken
och adresser.
Konfirmation (från 1736):
Namn, adress, födelseort (sällan efter 1833)
Vigsel:
Namn, yrke, ålder, adress, ofta också födelseort.
Giftomans (ofta brudens far) namn, ofta också yrke och
adress.
Död och begravning:
Namn, yrke,
adress och ålder. Från 1833 även födelseort, och
från 1891 ävenföräldrarnas namn, yrken och adress.
In- och utflyttningslängder (1812- ca 1875):
Namn,
ålder, yrke, flyttad varifrån/vart och datum.
|
| Nödvändigt
att veta |
Plats
(församling) för kyrklig förrättning, tid |
| Ingång
till andra källor |
Det är mycket vanligt att man tar miste på födelseort
och den plats där personen har växt upp. Se konfirmation,
om födelse/dop inte kan identifieras. |
| Hjälpmedel |
Registratur i läsesalen (Kirkebogsregistratur).
Till och med 1891 finns nästan alla kyrkoböcker på
mikrofiche. Kyrkoböcker senare än 1891 finns på Landsarkivet
i Köpenhamn dels på rullfilm, dels i original. Till vissa
församlingar i Köpenhamn finns det alfabetiska register,
i första hand till vigselböckerna. |
| Finns
hos |
Landsarkivet för
Själland, Lolland-Falster och
Bornholm i Köpenhamn samlar in kyrkoböckerna för området
öster om Storabält. Filmkopior av kyrkoböcker från hela
Danmark till 1891 finns både på Landsarkivet och Riksarkivet. |
|
<<
Retur |
