 Källor
Dansk och svensk
personregistrering skiljer sig åt på avgörande punkter. Detta
gäller också behandlingen och registreringen av de arkiv som
det handlar om.
I Danmark ordnas och
registreras arkivmaterialet inte på samma sätt som i Sverige.
Det finns t.ex. inget allmänt arkivschema, men varje arkiv
registreras med utgångspunkt i innehåll och den situation
och det användningsområde i vilket det har uppstått.
Summarisk registrering
Generellt gäller att
personregistreringen i Danmark, både när det gäller danska
medborgare och utlänningar, är mycket mer summarisk än i
Sverige. Sålunda existerar inte husförhörslängder och
flyttningsattester i Danmark. Där måste man i stället
kombinera uppgifter från flera olika källor. De källor som släktforskaren
i Danmark huvudsakligen använder är:
- Kirkebøger
(kyrkoböcker)
- Folketællinger (folkräkningar)
- Skifter
(bouppteckningar)
Det är dessa källtyper som man
brukar använda först när man skall identifiera en släkting.
Alla tre källtyperna förutsätter att man kan lokalisera den
eller de personer som man söker, till et sogn (församling)
i Danmark. Detta gäller både när man bedriver släktforskning
bakåt och framåt i tiden.
Invandring
Inte förrän 1875
genomfördes en egentlig utlänningslagstiftning i Danmark, och
först under första världskriget finns det en mer omfattande
kontroll över utlänningar.
En rad särskilda grupper har vid olika tidpunkter varit föremål
för registrering av olika skäl. Här gäller det i synnerhet
kontrollen över utlänningar vid krigssituationer. Även om
det då och då förekom en viss registrering av utlänningar
var den varken systematisk eller likformig. Sammanfattningsvis
kan man säga att det är först mot slutet av 1800-talet som
den registreringen blir mer omfattande.
|
